Tillbaks | Back

Framtidsskeppet i Kramfors 

Projektledare Sune Johansson

(rektor för Kulturskolan i Kramfors)

Första mötet med Globträdet var i Stockholm. Jag hade skickats dit av min rektor Gunvor Sehlberg, som väl tyckte att jag skulle komma i kontakt med något annat än musikklasserna som jag höll på med vid Bergviksskolan i Luleå. Det första som slog mig i det mötet var att jag upptäckte att Globträdet inte såg till hindren utan bara till möjligheterna. När vi satt där runt bordet och organisationen för det första Framtidsmötet på Stockholms konserthus planerades, så anmälde sig den ena efter den andra – det kan jag göra, honom känner jag, det vet jag var man kan få tag på. Jag var van vid att möten kan vara ganska sega och att det inte är någon som vill göra något. Jag rycktes med och det började med att vi bokade en buss. Det blev så småningom 2 bussar. Det var en oförglömlig upplevelse på att uppträda på Konserthuset och bo i militärtält på Gärdet. Häromåret träffade jag en tjej som var med och hon kunde i detalj berätta. Hon mindes allt från de vardagliga händelserna till idéerna om jordens framtid.

Det finns en parallell mellan kultur- och musikskolarnas existens och Framtidsskeppet. Båda är en hotad verksamhet som drivs av en vision. Att förverkliga innehållet i Agenda 21 och Barnets Rättigheter är också en vision. 

Framtidsskeppets stora betydelse ligger i att det vidgar perspektiven. Det tar med alla i kommunen. Exempelvis så har kommunalrådens mottagande av guldnyckeln här i Kramfors haft stor betydelse. Barnkonventionen finns numera med i skolplanen och kommunens övergripande arbete.

Framtiden tycker jag kan sammanfattas i frågan: Varför finns vi till? Vad gör vi med vår tid på jorden? Jag tänker ofta på Odd Engström, som sa något tänkvärt om framtiden: Den äldre generationen har alltid sett till att ge barnen bättre förutsättningar, men idag verkar det vara ett trendbrott när vi rustar ner på barnens undervisning. Hur kan vi ändra på det? Om man tänker lite längre så borde vår viktigaste pension vara att tänka på barnen.

Tillbaks | Back