Tillbaks | Back

Framtidsskeppet på Åland 

3 Projektledare

Agenda 21-kontoret i Mariehamn på Åland:
Samtal med Maria Stenroos-Fagerström, Ann-Sofi Holmström och Ola Nyqvist, som alternerat som projektledare. Maria jobbar fortfarande som samordnare på Agenda 21 kontoret och sitter med i kommunstyrelsen i sin hemkommun – Eckerö. Maria fick kontakt med Globträdet via en utbildningsledare på Biskops-Arnö under våren –98. Det blev en ganska snabb process att bilda en arbetsgrupp, skaffa pengar och få ihop en grupp med elever från Strandnässkolan och Lumparlands skola.
Ålands själ var en båt med segel – givetvis!

Framtidsskeppet upplever de är en bra hjälp in i skolans arbete – få ungdomarna att bli mera aktiva själva. Normalt är det så att det är vuxna som styr men med modellen Framtidsskeppet så omöjliggör man nästan att vuxna lägger sig i allt för mycket. Framtidsskeppsbygget blev energikicken – en happening som gav energi till det vardagliga arbetet i skolan. Efteråt så förmedlades tankarna tillbaka bl.a. via ett radioprogram i lokalradion på Åland.
Ola hade fått med sig en bandspelare men satte den i händerna på två tjejer, som gjorde ett fint inslag från Globenäventyret. En av tjejerna har fortsatt att göra program för radion. Talmannen Ragnar Erlandsson som tog emot guldnyckeln förde fram Framtidsskeppet i sitt nyårstal under Millennienatten.

Ola – som tidigare jobbade på A-21kontoret men nu arbetar som lärare - tyckte att Framtidsskeppet fungerade bäst för eleverna på högstadiet och definitivt bäst för de ungdomar som det normalt är problem med. Han tycker det finns en knivskarp gräns vid 12 års ålder, då barnen plötsligt suger åt sig all världens fördomar – men det mesta är bara på ytan. Vid bygget av Framtidsskeppet märktes det så tydligt – de från högstadiet tyckte i början att det var ganska larvigt, men plötsligt vände det när dom väl var i gång. Och det förblir en positiv upplevelse även efteråt.

Att jobba med barn och ungdomar innebär att det är raka puckar – man får alltid direkt besked – de visar om det är tråkigt. Det finns också en stark framtidstro bland ungdomar. När Ola jobbade som fältassistent med ungdomar som har problem, så var definitionen att man är ungdom tills man har slocknat – därefter är man A-lagare – sitter på bänken bland de andra utslagna. – ”Det syns tydligt när man inte längre vill någonting med livet.”

Ann-Sofi valde jobbet som lärare för att hon på det sättet kan följa med och se hur barnen utvecklas till vuxna individer. Som lärare kommer man dem så nära. Man vet aldrig hur dan blir – allt kan hända.
Maria fascineras i sitt arbete med barn och ungdomar mest av att de har öppna sinnen. Det är visserligen både roligt och skrämmande. Man upplever hur allt ligger vidöppet – och vilket enormt ansvar man har.

Vilken utmaning det ligger i att få ungdomar att släppa loss sin kreativitet förmåga. Det finns så många krafter som försöker dämpa – styra in i fållor. Då känns det skönt att se ungdomar utvecklas och växa i sina egna fåror.
Det mest påtagliga som Framtidsskeppet ger är en stark känsla av det man gör kan påverka i det stora perspektivet. Barnen och ungdomar ser att man kan nå beslutsfattare som man annars upplever är svåra att komma i kontakt med.

Vid en Framtidsdag i lagtinget nu i våras (2000) inför politiker, så hade eleverna gjort material i skolorna som ställdes ut tillsammans med framträdande på scen (ett Framtidsskepp i miniatyr) inför politiker och andra vuxna. Inför dessa deklarerade man bl.a.:
– ”Vi ungdomar kan inte göra det själva utan det är ni som kan ge oss plattformarna.”
Det spelades hårdrock i plenisalen - inga snälla texter precis: –Jag hatar gubbar som bestämmer! Men innan killen sjöng sången sa han: -”Jag hoppas ni inte tar illa upp för det är inte illa menat”.
Många vuxna tror inte barn tänker så mycket som de gör. Just det sätt som Framtidsskeppet arbetar utifrån är ett exempel som är tusenfalt bättre än ungdomsråd, som vanligtvis bara handlar om en anpassning till systemet.

I jobbet som Agenda 21ansvarig arbetar man visserligen på att medvetandegöra de globala miljöhoten, men samtidigt är man är inriktad på de små lösningarna. Det är ett försök att omvandla de globala framtidshoten till vardagliga lösningar. Du kan som enskild rädda jorden. Varje litet steg är viktigt. För inte minst ungdomar är det viktigt – att det syns på gräsrotsnivå – det är massor som håller på - över hela jorden – inte bara jag.
Vi har ansvar för kommande generationer att bry oss om framtiden.

Tillbaks | Back