|
Globträdet
- Historik Berättelsen om Globträdet
Mitt sätt blir från den gren jag själv sitter på, med det perspektiv jag har just nu. Globträdet är en mötesplats. Vi möts kring en fråga som vi fått från en flicka i en andra klass: Tror ni att vi har en framtid? Vi hade rest i många länder, turnerat med många olika föreställningar runt om i Sverige, studerat, läst och lärt. Vi hade mött experter, forskare, lärare, ledare, filosofer, aktivister, artister. . . Alla på väg mot sina mål, på sin egen väg genom livet. Flickans fråga hjälpte mig att se på ett nytt sätt och jag blev varse de isolerade öar vi bebor. Var och en sig själv närmast. Var och en nog med sitt. Var och en upptagen av sina beslut, sin nytta, sitt nöje, alltmedan barnen mer och mer förlorar kontakten med verkligheten. Jag såg flödet av information och ögonblick av hetsande underhållning, ett samhälle fullt med knappar, tryckanden och tyckanden . . . Barnen känner oro inför framtiden, men vi har inte tid eller ork att lyssna. Det är som om vi förlorat något . . . Vad är det? Med ens blev resandet mycket svårare. Nu handlade det inte längre om att förflytta sig från plats till plats. Det handlade om inre skeenden . . . Hur möter vi vårt inre - hur möts vi bortom de invanda upprepningarna? Mötet mellan din kunskap och min - hur ser det ut? Mellan din kultur och min . . . Trädet blev symbolen för vår längtan efter mötesplatsen över alla gränser. Trädet har i alla tider, i nästan alla kulturer, varit mötesplatsen där människor stannat upp, vilat ut, för att sedan vandra vidare. Var och en som stannar upp i Globträdet kan berätta om sin egen vandring och sina egna drömmar om framtiden. Nu ska jag berätta om min vandring och min dröm . Kajsa |